Latest / Ufo🛸Bortom Rimligt Tvivel / 153. Att klappa en short grey

Transcript

153. Att klappa en short grey · Ufo🛸Bortom Rimligt Tvivel

0:10
Ja, men jag har ju haft en lugn period, det har inte hänt så
0:12
mycket. Jag har funderat på det varför,
0:16
men å andra sidan så man lever just i ett liv.
0:19
Det har varit så mycket men. Nu så var det ja.
0:24
Nej men förut, det kunde ju hända.
0:29
I perioder så skulle det ju hända någon gång i veckan skulle
0:32
det hända att några kvällar i rad.
0:33
Sen kunde det gå en månad några veckor och det var lamporna
0:37
tänds och släcks och skåpen öppnas mycket sånt så lamporna
0:41
som svajar eller liksom någonting slår och.
0:45
Låter som saker ramlar i hela lägenheten.
0:49
Men sen har jag haft det ganska lugnt och bra senaste.
0:52
Ja, tre åren. Så nu var det igen liksom.
0:57
Nu var det ja, men vi säger att det var tre veckor sedan kanske.
1:02
OK. Man blir, ja, jag tycker ju för
1:08
jag vill ju inte ha tappat det min förmåga.
1:11
Alltså tänker jag att är det för att jag alltid är uppkopplad,
1:14
för jag ligger alltid och lyssnar.
1:16
På kriminalpoddar. Jag har aldrig tyst hemma.
1:19
Jag tillåter mig inte själv att meditera som jag gjorde förut
1:22
för att det kommer för mycket tankar och jag tror att jag gör
1:25
det för att slå bort saker. Ja, men.
1:30
Ibland kommer då kan man inte? Nej spännande ja ja men vi
1:35
smyger väldigt gång här. Ja, det har blivit perfekt
1:39
Susanne. Välkommen du?
1:41
Jag har ju. Hört dina?
1:46
Ja vi märker ju att jag har inte hört allt.
1:48
Det kommer upp nya grejer hela tiden, men de här grejerna som
1:51
jag känner till tänkte jag. Vi skulle prata om de lyssnarna
1:54
har jag hört din story via mig ganska mycket.
1:58
Men och så har de sett Alien och.
2:01
Det är bra för att där kan vi säga att vi gjorde en form av
2:05
som vi säger i straffrätten. En vallning att man tar ut
2:09
vittnet till platsen och så blir det väldigt mycket tydligare så
2:13
där med plats och så så. Vill man få kontext till en av
2:17
de sakerna vi ska prata om här så var vi på platsen där i tv
2:21
serien Alien. Men i alla fall får du berätta
2:27
precis vad du vill och du känner vad du känner för att prata om
2:31
inte men den. Grejen som var med där Alice,
2:35
det är när du är 14, va? Jag.
2:39
Var väl kanske 15. Men om vi börjar ännu tidigare?
2:46
Då? Om jag påstår att du har upplevt
2:49
kontakt? Ja hela livet är det ingen
2:54
överdrift, va? Nej nej, det känns som att jag
2:58
har vetat sen. Jag var väldigt liten att det
3:01
finns. Andra varelser på andra
3:04
planeter. Det har varit så självklart för
3:06
mig utan att man har behövt prata om det så har jag känt
3:09
uppkopplingen. Absolut.
3:12
Och så har det varit med om något av det mest konkreta
3:15
kontakterna som jag någonsin har hört om också.
3:19
Och den är det någonting innan det som är värt att berätta som
3:24
händer. Är det inte?
3:26
Det här är något så långt tillbaks jag kan minnas i alla
3:29
fall, så jag minns inget innan, förutom att jag.
3:35
Inte blev kanske chockad att det fanns någonting.
3:40
Jag har ju alltid trott och tittat upp mot stjärnorna och
3:43
himlen och känt en koppling. Och alltid trott att det finns
3:47
fler än vi här på jorden, men den upplevelsen så var jag.
3:53
Kanske det var ju innan jag började skolan.
3:57
Jag har för mig att fem, sex år eller nånting.
4:02
Och vad är det som händer då då? Vaknar jag på natten i min säng?
4:09
Jag blev väckt och sätter mig upp och då sitter det två
4:14
varelser vid mina fötter vid min fotända bland mina gosedjur.
4:20
Och titta mig, det var två stycken.
4:23
Såna här små grej och det kändes.
4:27
Bekant som att man jag redan visste hur dom såg ut och man
4:32
blir inte rädd utan det var ett väldigt sån här lugnt meditativt
4:37
tillstånd. Det var som att utstrålade
4:41
kärlek och sådär familjärt. Ja man var väldigt.
4:47
Meditativt jätte jätteavslappnad bara.
4:50
Åtminstone vaknade från att du hade sovit.
4:53
Innan det här var mitt på natten och mina föräldrar låg och sov.
4:58
Ja, absolut, så jag sätter mig upp och.
5:03
Jag kommer ihåg att dom jag får till mig röster i mitt huvud,
5:08
och så tänker jag, hur kan jag veta vad dom säger för han?
5:11
Han säger ja, men jag ser inte att dom rör munnen.
5:16
Och så då skrattar dom mot mig. Jag hör hur dom skrattar i huset
5:20
och säger dom nej, men vi pratar med dig telepatisk eller är.
5:26
Det ord. Eller det är ord.
5:28
Det är ord. Och jag hör ju som röster eller
5:32
att jag får. Jag får till mig precis vad dom
5:34
säger. Jo, jag hör det.
5:35
Jag hör det i mitt huvud. En dom har en jätteliten mun som
5:39
inte ens öppnas och det är mer som att det är ögonen som talar
5:43
det du får till dig när du tittar in ögonen.
5:46
Det är som att det är de som ger informationen.
5:49
Tror du att liksom att du kände till såna ord som telepartiskt
5:54
då eller fick de dig att förstå? Ja.
5:58
De fick det de fick mig att förstå jag kunde.
6:01
Det kunde jag absolut inte de orden, utan det är så jag minns
6:05
idag, men. På nåt sätt, förklarar dom.
6:10
Vi talar till dig. Ja nej de fick mig att förstå
6:14
bara. Kan inte riktigt förklara.
6:17
Det, men vi går tillbaks till det sen, men först och främst
6:20
hur lång tid pågick det här mötet?
6:24
Har du någon? Aning ungefär det var inte mer
6:27
än en. Timme utan dom satt skulle kunna
6:31
vara en halvtimme timme. Det är jättesvårt.
6:33
Det kommer jag inte ihåg, men jag kommer ihåg att det var ett
6:35
samtal. Men det är ändå.
6:38
Ganska dom satt en stund, absolut.
6:43
Dom förklarade också saker som jag inte riktigt kommer ihåg,
6:45
men som det hade liksom. Ja, vi.
6:47
Hade en bra stund där i ditt. Barnrum där?
6:50
Ja, verkligen. Dom visade som telepatiska
6:55
bilder vart de kom ifrån. Jag såg hur vi färdades genom
6:59
rymden och sågs men. En planet och dom förklarade att
7:03
vi var familj och att. Dom fanns där för mig och sen så
7:10
tänkte jag, jag kommer ihåg att jag tänkte hur dom känns och då
7:15
innan man hann uttala nästan tanken så du får ta på mig alekt
7:20
i fram handen. Jag fick känna på den här
7:22
figuren då. Som var varm och mjuk.
7:26
Ja var det ville du ta på dom eller?
7:28
Var det nåt av förut var det och då gemens?
7:30
Jag tänker, så hörde ni det här lite skrattet varsågod du kan.
7:35
Du får känna på mig, ta min hand och.
7:37
Det är det första du kände på handen.
7:40
Magen. Var du den första magen?
7:42
Och dom hade en och. Den såg så här lite lite mjuk
7:45
varm. Ja.
7:47
Det. Var det ja puttar en liten mage.
7:51
Ut så med armarna och så, och då tänker jag att han har den har
7:56
inte. Lika många fingrar.
8:00
Fyra tror jag det var med, så någon tumme.
8:04
Nej, jag tror jag tror att det var tre ganska lika långa.
8:09
Jag minns inte utan jag minns hur jag tänkte på det jag
8:11
reagerar för det vet man ju. Hur många fingrar har du när man
8:14
litar? Man räknar och tårna och så
8:16
tänker jag det där är ju jättekonstigt och så.
8:18
Då fick jag ta i handen, sen vet jag, men ögonen kommer jag ju
8:23
aldrig glömma. Stora, svarta och.
8:27
Att du såg som en näthinna nästan som en flugast ganska
8:30
stora ögon och du kände som att det kom.
8:33
Informationen kom från ögonen. Och att med undan var liten.
8:40
Och de var två stycken. Ja, det var två den ena satt
8:44
bakom och prata inte utan han var med.
8:47
Såg det någon som helst skillnad på dem.
8:51
Var det något som skildrar dem utseendemässigt?
8:53
Nej nej, det var nej. Jag kommunicerade bara en av
8:57
dem. Ja, så den andra var
8:59
kommunicerade. Jag inte alls?
9:00
Nej. Och det första satt jag ju
9:04
väldigt nerv precis för att fatta att man kunde nudda då,
9:07
för jag sätter mig upp så han sitter.
9:10
Lite så här yogaställning liksom fram framför mig så att vi
9:14
nästan har liksom fötterna ihop, så jag sitter.
9:15
Så att han är? Yogaställning så här som du och
9:18
jag. Nej, vi satt närmare till och
9:21
med. Ja på mindre än en halv meter
9:26
körstan då? Vilken mysig stöd han sitter i
9:30
yogaställning alltså. För, annars hade vi inte fått
9:34
plats. Jag kom precis ihåg när vi satt
9:36
så. Har du sett att det finns såna
9:38
här greyce som sitter i yogastövning som små figurer?
9:42
En sån bild ska köpa en sån staty.
9:45
Jag tänkte på göra en sån. Tatuerare om du jämför med vad
9:48
du sa och stämmer, hur välstämmer de här figurerna?
9:50
Jag tror att vi tänker på samma. Vi får kolla sedan efteråt, men
9:54
en sån där grey som sitter i en liten staty eller vad det är som
9:59
sitter i yogaställning. Jag tror att vi sitter och
10:02
tänker på samma. Sätt ser de ett likadana är
10:06
ansikte stämmer inte riktigt, men det finns många bilder som
10:10
är ute på nätet idag som är. Väldigt likt.
10:14
Jag tror absolut fler så här många tycker att ja att dom inte
10:19
tror på en för att man beskriver så som vi har sett.
10:23
I Media, det är ju för att folk har sett.
10:28
För mig är det så självklart? Absolut.
10:29
Det kommer ju från nånstans även från.
10:33
Film och amerikanska filmer. Och.
10:36
Så så. Det finns ju likheter.
10:37
För att folk är magen första, då kan du beskriva huden.
10:42
Ja, det är det är som vår hud det är för det såg ut lite mer
10:45
som ödlig hud lite. Jag tänker att de skulle vara
10:49
kallare och lite mer strävare på något sätt.
10:53
För den är kraftigare än vår hud.
10:55
Vi behöver ju mer skydd och kläder och så, men det det dom
10:57
hade inga kläder eller nånting sånt på sig.
11:00
Men jag upplevde varmt och mjukt så att det kändes som vår hus.
11:04
Fast lite lite varmare då deras kroppsvärme, vilket var lite
11:09
chockande. Var det precis som vår hud eller
11:14
jag har för mig att du har sagt att en vanligt, liksom alltså
11:17
att de hade struktur. Textur, det var det jag tänkte
11:21
med lite. Lite det här den den är liksom
11:24
kraft precis lite kraftigare, lite mer struktur.
11:27
Ja precis, men de var ju ändå så mjuka.
11:32
Dom var lena. Och du minns?
11:34
Inte så bara synde lite, såg ut lite skrovligare och så, men den
11:37
var varm och mjuka. Ja.
11:39
Vad hände sen då? Jag har för mig.
11:42
Du har sagt också att du fick ta på kinden också.
11:44
Ja, jag frågade eller jag tänkte, jag vet inte om jag.
11:49
Jag började ju tänka gud var kommer de ifrån alltså?
11:53
Han pekade ut från mitt fönster vi bor där, vi kommer därifrån,
11:56
pekar upp mot. Mot himlen så jag lyssnade och
12:00
tittade och han förklarade hur dom bodde.
12:02
Jag kommer ihåg. Det men.
12:07
Hur det fungerade och på deras planet och varför han berättade,
12:10
för mig vet jag inte, men jag kommer ihåg att han sa att vi vi
12:14
är antingen så kan det vara att. Ja deras familjer eller att vi
12:19
vi är familj, alla vi är på jorden.
12:22
Så dom kommunicerar rätt. Ja, vi är familj.
12:24
Ja, ja, och ordet familjen vilka.
12:26
Som jag skulle komma ihåg, men det gör man inte, kanske innerst
12:30
inne. Det kanske har påverkat den som
12:32
sitter kvar, men kan inte exakt ihåg.
12:35
Att du skulle kompisar, meningen med jorden.
12:37
Och ja, ja, det var nånting såhär som.
12:40
Nåt stort budskap. Verkligen?
12:42
Ja, det kan man inte skriva ner. Man är fem år.
12:44
Nej, ja häftigt, och vad händer mer ja där?
12:49
Det som hände var att dom. Hjärtligt, vi hade suttit där
12:53
och pratar. Pratat så skulle dom ge sig av
12:59
och jag kände. Försöker jätteledsen.
13:04
Det var en slags värme och att vi liksom att vi sa farväl som
13:09
att dom kramade om mig och dom. Dom liksom åkte genom fönstret
13:17
på något sätt jag kvar. Jag stod kvar i fönstret innan
13:20
jag springer in till mina föräldrar.
13:23
Och och tittar det. Vad kommunicerade dom innan dom
13:26
drar iväg där? Vi vi vi ses liksom vi håller.
13:30
Vi finns med dig. Så vad.
13:32
Vad har vi en fråga, vad vad var syftet med besöket?
13:36
Då kan man utläsa det. Nej, jag funderar på det mycket
13:39
för jag. Brukar ju träffa dem ganska
13:42
mycket meditativt och i djupa drömmar och så under tiden och
13:47
det är att jag de vill visa mig att de är med mig för att jag
13:52
har inte trivts jättebra på jorden och att jag känner mig
13:55
lite annorlunda och. Ibland ganska ensam om vissa
13:58
saker och då säger de att det finns ingen begär, inte från
14:03
varann. Vi är med hela tiden och
14:06
någonting med tid och rum. Att när mitt liv är här så finns
14:10
de där. Kvar för mig?
14:13
Ja. Att, det finns någon mening med
14:15
varför jag ska vara här, att jag är tvungen att stanna här, men
14:18
att vi stöttar dig så någon uppgift är det väl som vi man
14:21
har. Hade det du upplevt?
14:25
Det brukar mig att ge mig kärlek för att vi familj dom vill hälsa
14:28
på. Hade du känt den känslan innan
14:33
det här? Har du några?
14:34
Vet du om du har gjort det att du kände att du inte hörde hemma
14:37
här så hade du haft den känslan innan eller var det?
14:39
Kom det då? Jag har känt som jag var liten.
14:42
Det man är lite för liten för att minnas innan det är det att
14:46
jag har alltid sagt till mina till min mamma att ja med mormor
14:52
hon finns nära oss ändå, fast hon har gått bort och så jag sa
14:56
inför släkten när vi hade. Släktträff som mamma skämdes
15:00
lite att när min kusin min mycket äldre kusin skulle få
15:04
barn. Hon var gravid och så hade min
15:06
mormor precis bort att hon kommer födas i det här barnet.
15:10
Det är ingen fara. Vi behöver inte vara ledsna att
15:12
mormor går nu. Hon kommer så och om man är sju
15:16
år. Ja, min mamma tyckte någon nu
15:18
behöver du inte lyssna på henne. Hon hittar på, men för mig var
15:21
det bara så himla naturligt. Och då så har ju alla skrattat
15:25
åt mig hela livet. Alltid sagt.
15:28
OK och så det var ungefärligt budskap och så fick det
15:31
någonting något stort. Grandiöst budskap om existensen
15:36
kanske eller någonting som du inte minns riktigt.
15:38
Jag har fått det också flera gånger så det är lite jobbigt
15:41
för att. Hur allt sitter ihop och
15:45
meningen och så, eller? Och jag vet exakt meningen och
15:48
jag vaknar upp och jag hinner knappt gå och hämta de här
15:50
pennan och papprena. Det är som jag det kommer ihåg.
15:53
Det är ju förstås. Att, det är så enkelt som att
15:57
det är kärleken och att hur vi ska behandla medmänniskorna det.
16:02
Och det är egentligen inget. Större i livet.
16:04
Och det här är inte någonting som du liksom har.
16:08
Smittats av från andra hört från andra och så att det här är vad
16:15
du upplevde då och inte någonting som du kanske har hört
16:18
från andra och tänkt och att det har kommit in i din historia.
16:22
Så för att jag var? Man var för ung och så för att
16:27
läsa om det utan jag har alltid vetat det och fått.
16:30
Kontakt med. Olika.
16:34
Kanske var det så här eller vad man ska säga?
16:36
Har du liksom hoppat in i eufologin och intresserat dig
16:39
för andra människor som får till sig saker?
16:41
Jättemycket utan jag har känt att mina upplevelser får räcka
16:45
för och jag har inte läst så mycket för att jag tycker att
16:48
det kan ju påverka. Jag vill ha mina egna
16:51
upplevelser. Ja, och så man kan väl säga att
16:54
och många av de här sakerna är ju inte bara du som kommunicerar
16:58
och så du? Ja, det är spännande och just
17:01
det här att människor som berättar att de får en känsla av
17:04
att de har svarat i allt och sen så försvinner det lite.
17:09
Ja, men precis och även i. Drömmar så har jag eller när man
17:14
är så här djupt. Avslappnad innan man ska somna
17:19
eller precis när man vaknar och det är ju skillnad mot vanliga
17:23
drömmar och det kan vara svårt att förklara om man inte upplevt
17:26
det. Då har ju jag befunnit mig i de
17:29
här skeppen. Med grej och även tål grej som
17:34
är ljusare, lite vitare i huden och vi har samtalat och.
17:40
Haft många så här diskussion om livet varför dom är här?
17:43
Metoder? Exakt ja mycket vår energikällor
17:48
och. Hur vi kan hämta gratis?
17:54
Ja. Istället för att förstöra liksom
17:56
jorden, vad vilket skulle kunna ladda både bilar och.
18:01
El förbrukning och det är mycket sånt, men jag vet inte riktigt
18:04
vad dom tycker att jag ska göra. Men det som inte är nån men det
18:07
kanske är någon annan slags kontakt vi har.
18:09
Det är inte mer än att jag ska komma ihåg allt för jag ska nog
18:12
inte utföra någon storverk utan. De vet nog att jag vill veta
18:16
varför de tar kontakt med mig, men just min tekniskt exakt vi
18:22
skulle gräva liksom djupt under i jorden och det var ju lite
18:25
intressant för att jag skrev upp det här då jag har det
18:28
uppskrivits hemma och pratade med min mamma om det och sen kom
18:31
det ju i tidningen. Ett par veckor senare hur dom
18:35
hade kommit på hur dom skulle kunna få gratis energi?
18:37
Det står. Jag tror att du och jag pratade
18:39
om det. Ring, du kan inte komma ihåg
18:40
men. Hur dom skulle kunna utvinna
18:43
det, men att ekonomin i världen skulle ju.
18:46
Vi behöver ju det där med olja och allting för att vi skulle.
18:49
Dels så skulle det inte bli lika många krig och just för naturen
18:54
skulle det vara mycket bättre. Men vi på något sätt så.
18:59
Är ju ekonomin pengar större för oss i världen, så det är mycket
19:04
krig om oljor och hit och dit. Vad är det för din första
19:08
upplevelse av tolv Grace när det kommer just nu det?
19:11
Den kommer. Senast här i början var det bara
19:17
mål. Grey då som jag fick träffa, så
19:19
jag kommer precis ihåg när jag mediterade och.
19:23
Fall nog inner sömn där så. Hamnade jag på ett skepp ett?
19:30
Stort liksom kallt rum och vi stod utanför en metalldörr och
19:34
då sa dom här små tolv greder var två där med som följde mig
19:37
till dörren och sa, nu är det dags du ska få träffa.
19:42
Det var typ som en moder. Det var en övre.
19:46
Var det två shortgrejer som följde dig till.
19:48
Ja, det var lite nåt. Speciellt med det, då är det
19:51
dags du får träffa den äldste nånting och öppna dörren och dom
19:58
väntar utanför stänger dörren och då står dom i ryggen emot en
20:01
lång. Ganska vit i huden, inte kritvit
20:07
men lite grå vit, väldigt väldigt ljus och vänder sig om
20:10
och jag ser ju att ja, ser ju. Det är ju samma drag, men långa
20:14
armar långa ben lång och lite mer kvinnliga.
20:17
Samma drag som small grey, lite mindre ögon, lite sne där uppåt
20:24
och. Det här lugnet, det var som att
20:27
man mötte. En väldigt vis energi och.
20:34
Det var en kvinnlig. Det var det kändes som en
20:36
kvinnlig. Fast, det fick.
20:39
Du något namn? Nej nej nej men vi vi sätter oss
20:43
ner och hon den berättar. Någonting väldigt djupt, men
20:50
det. Jag tror att man kanske inte ska
20:54
komma ihåg att jag vet inte, men jag fick den känslan att när jag
20:58
har fått till mig att dom kommer visa sig och när dom landar så
21:01
säger dom till mig att du kommer komma ihåg din uppgift.
21:05
Men det jag kommer ihåg är att jag ska sprida att det är
21:08
kärlek. De kommer med det för att hjälpa
21:09
oss att vi människor här. Inte ska bli rädda och börjar
21:16
liksom skjuta och börja försvara oss med krig.
21:18
Utan på nåt sätt ska vi sprida att dom finns.
21:20
Det är därför jag är glad att jag har kontakt med dig, att man
21:24
inte ska skämmas för mycket och gå ut i Media om det här för
21:26
att. Det kommer ju en dag när vi
21:29
kommer och jag får till och med att det under min livstid, även
21:32
om jag är gammal, kanske så har jag visioner.
21:35
Hur dom blandar ett par gånger i veckan till och med hur hur jag
21:39
upplever dom i i drömmarna. Och hur man känner.
21:42
Ja, gud, nu får ni se att. Det finns någonting och då har
21:47
vi våra uppgifter. Kanske är många som har kontakt
21:50
med dem? Kommunicerat hur länge de har
21:53
varit här, eller? Ja det.
21:56
För för alltid att vi på nåt sätt är familj med dom eller
21:59
härstammar från vi har haft kontakt med dom alltid.
22:04
Så. Ja var det samma med tåg Grace
22:07
där att vi är familj? Ja.
22:11
Absolut. Ja.
22:15
Och. Vilket som.
22:18
Är lite andlig jag. Jag fick en känsla av att vi
22:21
kanske har säga någonting väldigt.
22:25
Provocerande kanske, men att jag känner ju att med Gud och det vi
22:28
har sett och stjärnor och ja. Det känns ju för mig är det
22:33
kanske de mer som vi människor har sett ljus på himlen?
22:38
Vi tror att det är änglar och det här visar gud att det kan
22:41
vara något, bara mer intelligent som har en annan form än vi.
22:45
Jag tror mer på det. Har han kommunicerat något sånt
22:51
att? Om existensen eller om den
22:55
riktiga större allsmedvetandet och den typen av gud eller har
23:00
de har de kommunicerat att det är de som har missuppfattats som
23:04
gud eller har de? Vad är din bild av?
23:07
Min uppfattning är för att jag har ju upplevt det också att jag
23:11
har fått komma till. Efterlivet och det finns som
23:15
guider vi människorna man dör. De har de högsta.
23:20
Det är som lila, liksom ljussken som rockar eller vad man ska
23:24
säga. Mantlar och det finns helvitt
23:27
som inte kommer födas igen på jorden.
23:30
Det finns men själva gud. Det är mer som en kraft, en
23:35
energikälla. Och att ja, men när man möter
23:40
dom här själarna, det är fyllt med kärlek, så guden och
23:43
helheten av alla människors kärlek.
23:46
Det är lite så dom försöker förklara det.
23:48
Det gud är vi allihopa. Alla alla varelser både vi
23:54
människor och dem och att vi lever du kan få välja sen vart
23:57
du ska och vilken planet och så. Om vi går tillbaks till short
24:02
Grace där i sängen det hur hur slutar det, sa du?
24:08
Det slutar med att de åker iväg och jag står vid mitt fönster
24:11
och och vinkar då. Hur åker.
24:14
De iväg de de. Glider liksom ut genom fönstret?
24:20
Jag vet. Det, vad ska jag göra?
24:23
Precis, det kan bara berätta som du som du upplevde och de.
24:29
Leviterar i väg eller? Ja, de går.
24:32
Inte ut och lång tid. Jag menar att vi öppnar
24:33
fönstret. Nej.
24:34
Utan de bara åker iväg där. Genom ett stängt fönster.
24:39
Ja, det finns fler svenskar som har sett det så att det jajamen.
24:45
Och jag var ju vaken. Hur länge tittade du på den?
24:49
Jag. Stod där och tittade upp mot
24:52
himlen. Ja, men kanske två minuter, bara
24:54
någonting. Ser du om hela vägen då?
24:56
Nej, nej, det gör jag inte. Nej, utan bara nog glider iväg
25:00
så sen är det borta går för fort?
25:04
Ja, absolut. De sticker iväg med hastighet
25:08
eller är de bara har de? Uppfattat det löses upp efter
25:12
eller gick det så snabbt sent den såg det.
25:15
Jag såg själva när de åkte genom fönstret och bara en bit sedan
25:17
var det. Men jag stod ju och tittade
25:20
förstås för att kunna se något eller något, men jag.
25:22
Jag såg ju ingenting. Ja, det finns ett par i Alingsås
25:27
på nittiotalet där påminner. Shortgrej som går inom en vägg
25:32
där så att och det är lite typiskt att de här som sägs vara
25:36
tillverkare du blev väldigt besviken när jag sa att det där
25:39
short Grace att det finns väldigt mycket uppgifter som
25:42
pekar på att de. Är.
25:45
Jag känner nej, det är inte det är inte, det kan inte vara så är
25:48
jag så lurad kan jag. Säga?
25:51
Jag vet inte. Så det är nog inte så stor roll.
25:53
Den kärleken var känd. De kanske kan ja.
25:58
De kanske vill få mig att känna det för de som är på riktigt
26:03
vill oss väl det egentligen gör. Det kanske inget, men jag jo
26:06
lite. Har jag märkte det här första
26:08
gången jag sa sa att det rätt den samlade överensen från
26:13
väldigt många kontaktpersoner och så och att de är väldigt
26:16
lika varandra alltså de är de är tillverkar raket.
26:20
Men folk har väldigt svårt att tro.
26:23
På det. För att de är så verkliga, va
26:24
det. Går en robot då utstrålar inte
26:27
den någonting eller kan få vi ja?
26:29
Och den känns inte mjuk. Vi har inte de materialen.
26:33
Precis men om tio miljoner år kanske vi också kan tillverka
26:37
såna saker som inte vi kan. Det går helt enkelt inte att
26:41
skilja de här från levande varelser.
26:44
Gärna på ett barn heller för att där kunde det ju vara att man.
26:48
Ja, vi kan ju inte koppla ihop det.
26:52
Ja, det häftigt. Det är ganska logiskt att vi har
26:54
svårt att förstå såna saker. Men häftigt vad?
27:00
Är nästa sak som händer i ditt liv efter ditt.
27:02
Jag är som är mer påtagligt så att säga fortsätter dina har du
27:07
mycket mentala kontakter efter det här?
27:09
Ja, men det har jag haft. Det är det som är tråkigt att
27:12
jag har. Känner inte att kanske senaste
27:16
året eller om jag inte kommer ihåg det att jag är så stressad
27:20
i mitt mående själv att jag inte antingen kommer ihåg eller kan
27:25
ta in det, men det har jag det. Det har jag haft under.
27:29
Hela mitt liv som vi ska, eller som vi siktar in oss på här, då
27:33
är det när du är. 15. Då och det är det.
27:36
Som är. När vi var ute där vid
27:38
busshållplatsen i serien alience, då är det det vi pratar
27:41
om då, så det är. Åtta nio år senare, ja, och
27:48
däremellan är det var försiggår däremellan de på händelserna?
27:52
Nej, det är mycket andligt och så är jag väldigt mycket.
27:55
Jag har upplevt, men inte med ufona mer än.
27:59
Så som jag säger telepatiskt eller drömmar, och att jag.
28:03
Har tänkt. Jag tänker ju på det om jag.
28:06
När du var skolbarn helt enkelt. Så den här dagen?
28:11
Känner du upplever du det under din skolgång att du inte är
28:16
hemma här och att det där är lever där mötet kvar mycket
28:19
eller ja? För det har ju varit med än
28:23
hela. Hela livet så klart och.
28:28
Man. Kan inte.
28:31
Glömma det ut. Man kan tänka på det.
28:34
Ja, men varje vecka flera dagar i veckan.
28:36
Jag tänker på det jämnt jämnt. Och när det gick det?
28:38
Finns i bakhuvudet. Pratar.
28:41
Du? Nej, det gjorde jag inte.
28:42
Inte nej, testade du någon? Gång?
28:44
Nej, nej, nej. Så du höll det för?
28:47
Dig själv, det gjorde jag förutom mina föräldrar då.
28:50
Och jag är ju, jag är ganska tacksam att jag har såna
28:54
föräldrar som jag har för att jag fick förklara hur de såg ut
28:57
och vi pratade mycket om det efteråt och att de inte skratta
29:01
utan att de trodde på mig. Dom trodde på min upplevelse vad
29:05
det än kunde vara, så var det. I och med att dom känner mig och
29:08
såg om jag var uppskärrad eller jag var ju väldigt exalterad och
29:12
nu har ju min mamma sagt som jag hade ju glömt att jag var ju
29:15
jätteledsen att dom lämnade mig att det var ju min familj.
29:17
Jag ska ju inte vara med dig och min mamma var ju ledsen.
29:20
Hon tyckte att det var väldigt sårande att jag inte ville vara
29:24
med henne längre, att jag ville hem.
29:26
Efter den grejen där i sängen när du är fem, sex år gammal.
29:29
Då berättade du det för din mamma det.
29:32
Direkt. Efter det där hälften?
29:34
Som att det var världens naturligaste grejer, eller?
29:37
Nej att jag var jätteglad att jag hade fått träffa dem och jag
29:40
bara ledsen att jag ja, men mamma, jag väcktes av att hon
29:43
satt där och jag ska ju följa med dem.
29:45
Jag förstår inte varför jag ska ju inte vara här.
29:47
Du är ju inte min familj, du är ju inte min mamma och mamma.
29:51
Vart ju nej, men vart jätteledsen.
29:54
Tänkt att nu. Vad ska jag göra?
29:57
Nu, det är inte så konstigt. Nej.
29:59
Men jag fick beskriva hur dom såg ut, vad dom sa deras ögon?
30:02
Vi pratade om det här länge. Och jag har ju pratat med dig,
30:07
mamma, så det. Finns ju inga tveksamheter så
30:12
bra stöd om det hade varit kriminalfall så att säga så hade
30:17
det ju varit ganska avgörande att hon på trovärdigt sätt
30:21
berättar att hon minns att du berättade om det här direkt
30:25
efter det hade hänt. Ja, det är skönt.
30:31
Men i övrigt, så berättade du inte?
30:33
För någon? Nej, det gjorde jag inte.
30:34
Jag har berättat det senare i livet när jag blev äldre.
30:37
Kanske för ett par personer. Men jag tror absolut inte de
30:41
kanske tror det är väl någon partner, någon sambo och så där
30:44
och min upplevelse är att killar inte tror på det lika mycket,
30:48
men. Ja, nej, många kanske inte gör
30:51
det. Och sen då när du är?
30:53
14 så. Ska du till en kompis?
30:56
Precis eller har du varit hos en kompis och promenerar hem?
31:00
Det var väl november, oktober, det mörkt ut i alla fall, men
31:04
hon var väl kanske bara halv åtta någonting på kvällen och så
31:08
står och väntar på bussen och så.
31:11
Ja, så står jag och tittat ena hållet och tänker gud, vilken
31:13
stor stjärna börjar fundera på det här namnet på?
31:17
Sköna som brukar synas, men när jag står och tittar på den så
31:20
börjar den växa. Så det blir som en stor, en en
31:23
boll, en ljus boll och då direkt i och med att jag är har det här
31:28
i och med att det finns och tänker, men gud.
31:31
Att, det är någonting utom jordet utomjordiskt och att Gud
31:38
vad bra om jag liksom får se något sånt.
31:39
Tanken var ju redan direkt där att det är någonting och så den
31:43
blev större och större och då börjar den ju glida över himlen.
31:49
Är det en ljus boll eller ja, en ljus boll, ett klot och jag
31:52
kände redan där som att vi hade kontakt.
31:55
Ja, men nu nu kommer det till mig för att den ser att jag har
31:58
sett dom så så den glider över ängen först ganska långsamt
32:04
takt. Sen så säger det liksom swish så
32:06
är den så jag tittar upp. Ovanför mitt huvud och då släcks
32:11
ljuset så att jag står och det är ju som hustaket där.
32:14
Hur många meter kan det vara? Jag ser den där liksom nu är det
32:18
5 m eller någonting. Så jag står ju under och ser
32:24
stål stålsilverfärgat. Då den släcks ner?
32:27
Ja ljuset släcks ner och. Bakom ljuset var en ja.
32:33
Tefat, nämen ja runt, så jag står precis under det och så
32:37
står jag och tänker. Men gud, det är ju inte många i
32:39
det där och är det två två personer får plats.
32:44
I det och jag ser att det är som.
32:47
Linjer rafflat att det går upp lite som en te kopp, så.
32:52
Som att du ska, och det är som en liten kupol med en
32:55
koncentriska ringar. Och vad är det för upplevdes som
32:59
färg eller material? Mörkgrå metall så åt det.
33:07
Snurrar den snurrar ganska liksom.
33:14
Ja, men precis ovanför så snurrar den så här och sen blir
33:16
är det som ett sug du hör som ett ett sug om den.
33:24
Vad det wbblade den eller snurrade den liksom.
33:27
Helt inte nej. Och omgivningen där det var
33:32
någon man med hund. Innan det här.
33:39
Innan jag såg stjärnan? Så.
33:43
Fick jag bara en liksom inre känsla av att.
33:47
En över naturlig känsla var det? Det var som att ljudet slog
33:54
block för öronen så att det vart alldeles tyst och då?
33:58
Bara, tittar man omkring så var det en man med en hund.
34:01
Då var dom enda som var ute där och hunden började skälla och
34:04
beter sig. Han blev.
34:07
Jättestressad så den här farbrorn sa det liksom att men.
34:11
Ja börja skrika till sin hund och kom igen in mig.
34:14
Hoppa in med bilen var det mer det liksom och den här hunden
34:16
skällde, skällde och backa och som att den blev skrämd så lyfte
34:20
han in bil hunden i bilen stängde dörren och så åkte de
34:23
iväg så tog jag helt själv och bara hade den här känslan och
34:28
min lock förorna och då tittade jag ju upp och det var ju då jag
34:30
såg stjärnan så kommer den. Och där redan visste jag att det
34:34
var nån nånting som skulle hända, så när jag står under det
34:38
här farkosten då, så jag kan ju inte röra mig som paralyserad
34:43
och känner att jag kommer ju typ bli uppsugen.
34:46
Jag kan ju inte. Jag kan inte göra någonting.
34:48
Jag kan inte röra mig gud vad man är liten på jorden.
34:50
Jag har ingen makt över vad ska jag göra?
34:53
Jag finns ingenstans att fly heller.
34:55
Så jag, jag är ju rädd. Jag är inte beredd på det här
34:59
ska de. Ta mig nu, jag vill vara kvar på
35:01
jorden. Jag.
35:04
Tänkte liksom bara att jag vill komma hem, så jag var ju.
35:07
Jag var ju rädd även fast det var en fantastiskt och och se
35:10
det och jag är jättetacksam för det sen så helt plötsligt så.
35:16
På en sekund, så den åker du iväg från mitt huvud och då ser
35:20
jag hur den tänds det här klotet igen precis vid ängeln, då är
35:23
det ju kanske 50 m bort. Det är så svårt.
35:27
Ja, där du och jag stod på ängen, den flög ifrån mitt huvud
35:31
där jag stod vid busshållplatsen ut på ängeln.
35:33
Där tänds den lampan igen. Och står stilla då och kom.
35:39
Då kommer det ju, då tänds det ju bredvid den.
35:41
Tre på varje sida exakt likadan och bara tänds som att dom har
35:45
varit där hela tiden, så då är det ju som ett v format i dom
35:48
här kloten ljusen så börjar dom tillsammans åka glida exakt så
35:53
här. Synkat, det är första gången du
35:55
säger att det är flera då? Ja, som är.
35:59
Är med hur stor lucka ungefär. Jättesvårt att säga på det
36:04
avståndet? Kan bara 10 m.
36:10
Och hur många var det totalt? Meter där var det ju sju.
36:12
Då är de sju då han är mitten tre på varje sida och så glider
36:16
de iväg och jag står fortfarande på stan stilla ställe och kan
36:19
inte röra mig och ser. Och de åker väldigt långsamt.
36:21
De vill verkligen. Att man ska se hejdå, så jag
36:26
tänker ju såklart att jag ser ju ingen annan människa som kan
36:29
hjälpa mig med det här. Nej var det inga bilar och
36:33
bussar. Från nej, nej, och det var helst
36:35
mörkt då. Nej, och det var helt tyst.
36:38
Så när de åker iväg finns. Inga bil ingenting ja och.
36:41
Det. Ja först började jag springa
36:44
över ängen för att jag klarar inte av det.
36:46
Kommer ingen buss ingenting. Jag var så himla rädd sen när
36:49
jag började springa mot ängen. Då tänker jag ju, jag tittar ju
36:52
bara upp och känner att nej, det det går inte.
36:54
Nu är jag ju ännu mer utlämnad, vänder och springer tillbaka
36:57
till busshållplatsen ställer mig i hörnan där och skakar, och jag
37:01
står där länge. Och känner att bussenvägen, det
37:07
kom ingen buss. Till slut så.
37:12
Ser jag uppför backen hur hur det kommer en buss till slut och
37:15
när jag kommer hem så springer jag uppför trappan och mamma och
37:19
pappa ligger och sover. Och klockan är typ tolv.
37:24
Och då när jag väcker mamma och pappa och eller inte med pappa,
37:26
men min mamma för och berätta det här så först, säger hon
37:29
såhär. Men gud, vad har du varit?
37:30
Det är ju skola imorgon och hon kollar på klockan och sen så
37:34
säger jag nej, men kom vi måste ut på balkongen.
37:36
Jag måste titta upp mot himlen så vi ställer oss där och jag är
37:39
ju jätteuppskärrad så sätter vi oss vid köksbordet.
37:42
Jag får berätta om det jag varit med om och mamma hämtar papper
37:45
och penna och jag får rita hur såg den ut och så.
37:49
Hur lång tid ungefär tar det från att du ser den här första?
37:54
Ljusbollen komma närmre tills att den är ovanför det.
37:58
Ungefär går det på hur hur. Snabbt det är några minuter.
38:00
Först blir det en större och större och är som att den är.
38:03
Avvaktar uppe sen börjar den glida fem fem minuter står jag
38:07
och tittar på det här klotet och det blir större.
38:09
Men sen är det ska glida mot mig.
38:11
Det är ju ändå en bit bort. Det är just det är ju sekunder.
38:14
Det tar ju inte lång tid. Den kommer liksom glidande, men
38:17
sen är det på ett ögonblick den i över mitt huvud och släcker
38:21
ljuset så att det är ju, det är ju en hastighet likadant när den
38:24
lämnar mitt huvud. När jag ser det är så snabbt så
38:27
jag ser ju inte färden dit utan. Det är bara.
38:31
Det är bara slocknar och sen tänds den där.
38:33
Då har den förflyttat sig. Åh, nej då tänker jag.
38:35
Jag är kvar. Ja och när den är så där nära
38:38
när den först kommer ovanför dig, hur är omgivningen då?
38:44
Du sa att det var ett sus med och.
38:46
Sug. Du känner ett tryck att den är,
38:51
men det finns inget ljud från den annars ingenting och det är
38:55
också från att den roterar ju eller snurrar eller vad man ska
38:57
säga. Det blir ju som ett vinddrag.
38:59
Det kan vara det jag vet så tror jag.
39:02
Fick det någon uppfattning? Om du var helt koncentrerad av
39:07
den där saken eller att har någon uppfattning har ju
39:10
omgivningen var hur var, hur var det att vara där på det?
39:14
Den platsen var det som vanligt kunde du höra andra saker?
39:17
Samtidigt. Det var fortfarande.
39:22
Det var konstigt för jag tycker det var som tiden stannade upp
39:24
lite eller djur för att. Och jag hörde ingenting eller
39:29
fåglar eller någon någonting. Det var inte som samma sak som
39:35
att en buss hade stannat där utan det.
39:37
Det var något speciellt om omgivningen som jag förstår.
39:41
Det. Och sen, hur lång tid är det
39:46
alltså din upplevelse av hur lång tid hela den här grejen tar
39:50
från att du den börjar komma närmre dig och från att och sen
39:52
att den har åkt iväg hur lång tid ungefär är snackar vi en
39:58
eller minut eller en timme eller har vi någon?
40:00
Uppfattning om det är högst en alltså en kvart någonting.
40:03
Känns det som det? Det som är så konstigt för när
40:06
jag står och tittar upp och känner att jag inte kan röra
40:08
mig. Tittar på den, men det.
40:12
För det känns ju. Det känns ju som att det är
40:14
några minuter, men just. Vad.
40:17
Tidsglappet ja. Vad händer där?
40:20
Om det ändå är en kvart eller flera minuter?
40:22
Vad? Vad nej från att jag ser
40:24
stjärnan. Den växer och blir lite större
40:26
och den glider för mig som stannar när man är ute över
40:28
huvudet till att den åker till. Ingen tänds och dom glider allt
40:35
som allt. För att det kanske bara är tio
40:38
minuter, det. Det är så svårt för att i chock.
40:42
Ja. Men det går snabbt.
40:45
Det är inte så att jag står och tittar på den och hur i en
40:49
halvtimme nej utan men. Men några två minuter kanske att
40:52
den. Det är så pass länge att jag
40:54
iakttar ju dels är jag ju livrädd.
40:57
När ska det öppnas 1 1 1 lucka när ska jag bli?
41:00
Det är så jag känner och jag kan titta på detaljerna och jag
41:04
känner sig jag inte vågar röra mig så att det är ju inte bara
41:06
några sekunder. Det är det inte men.
41:10
Allt som hinner hinner hända någonting där du står och tittar
41:13
på den och sen så nej, och sen. Du upplevde du något hakt?
41:19
Där blir det helt plötsligt. Har du någon uppfattning om har
41:23
det helt plötsligt var mörkare än vad det var innan och.
41:26
Att, ja, det är det ju och det är ju så att från halv åtta till
41:31
att komma hem halv tolv det går inte halvtal tolv jag jag.
41:34
Det går en klar uppfattning om att det var någonting utan det
41:40
det. Var ju, det är ju i sådana fall
41:41
när det är nej, alltså, jag kan inte.
41:43
Jag vet nej, jag vet inte. Jag minns att det.
41:47
Det kan ju vara. Alltså när jag står där när de
41:51
åker iväg när jag står och tittar upp där så är det ju lite
41:56
att du är. Alltså fastfrus är hon nåt?
42:00
Jag har funderat så mycket över det om det var där.
42:02
Det hände nånting och att du blir får nån kontakt.
42:08
Och att du återfår minnet när du står där och där dom åker du
42:11
kan. Och du har inte har det varit
42:14
sugen på att testa en regressions?
42:16
Oh ja, oh ja, jag provade. Jag vet att.
42:20
Det är någonting som har hänt, jag känner ju det och jag
42:22
försöker meditera. Jag tror att det kanske inte är
42:25
meningen att jag ska minnas och det kanske är att folk inte ska
42:29
veta för att jag är ju sån som kanske pratar jag.
42:33
Vet inte varför jag inte ska minnas där?
42:35
Men jag har gått på. Hypnos men, hon var inte så bra.
42:42
Hon hade egna vinningar från det och ville få in Gud och jag
42:46
kände mig inte trygg med henne. Och.
42:50
Sen. Har du liksom inte?
42:54
Jag har inte jag. Det är svårt när det handlar om
42:56
en sån upplevelse så vågar man inte.
42:59
Vad innebar den upplevelsen, vad var det någonting du pratade om
43:03
den upplevelsen? Men.
43:06
Med, använd din mamma. Precis, det gjorde jag faktiskt.
43:09
Jag var ju tvungen att säga det i skolan.
43:11
Det jag kunde inte vara tyst med det, men folk skrattar.
43:13
Jag tyckte att du är så rolig. Ja så så att det.
43:17
Men jag har ju sagt det till dom närmsta och mina närmsta vänner
43:21
så under hela livet. Det jag kan inte vara tyst om
43:23
det. Det var det mest fantastiska jag
43:25
har varit. Med om det.
43:27
Ja, det är mamma. Minns ju det också att?
43:31
Valet att du kom hem sent när du egentligen borde ha varit hemma
43:35
mycket tidigare. Ja sen åkte vi till platsen
43:39
dagen efter min pappa tog. Bilen och vi åkte för att jag
43:43
ville se liksom. Vart kan dom ha tagit vägen
43:48
bakom skogen och sådär eller hitta nåt täcker, men det jag
43:52
jag vet faktiskt inte vart dom har åkt där.
43:54
Men det känns ändå skönt att dom trodde på.
43:56
Ja. Ja, det är många som skulle tro
44:02
på det, tror jag, men kanske inte när man är 14 när man är
44:06
tonåring och berättar i skolan då.
44:09
Är det ju inte så konstigt faktiskt att folk tror att det
44:12
är. Nej.
44:15
Det är så himla annorlunda. Ja.
44:19
Precis och det har varit lite frustrerande så att det har ju
44:22
varit någonting man har tänkt på hela livet och man blir sedd som
44:26
jättekonst och så så att. Jag har ju sökt efter någon som
44:30
har kunnat. Jag har ju haft ett behov utav
44:33
att berätta det här. Det är för jobbigt att bära, men
44:35
det är för stort för mig att ta in så nu.
44:38
Flera 100 000 människor som har hört.
44:41
Men ingen i min närhet? Så är det ju.
44:45
Absolut vi hoppar till det. Har du fått några reaktioner
44:48
efter TV serien SVT? Ja alltså 2 1, 2 tal och det har
44:54
ju varit positivt faktiskt. Och ja kanske jag ska säga då
44:58
att. En person.
45:02
Försökte ta kontakt med Vi har inte liksom fått kontakt.
45:05
Ännu kontaktade min mamma för att få tag på mig och jag har
45:09
försökt skriva till honom som också såg något liknande precis
45:13
alltså förmodligen det. Han tror ju att det är samma år
45:16
i alla fall. Vi vet ju inte om det är samma
45:18
upplevelse, men det var ju på samma ställe där du och jag
45:21
filmade. Så kan vara någon som har sett
45:25
det. För mig är det jätteintressant.
45:30
Att det finns kanske en till då som.
45:33
Det är en skog emellan, men det var på samma plats.
45:38
Men du behöver inte känna att att du behöver?
45:41
Nej, jag vet inte stödbevisning för att vi ska tro på dig.
45:44
Nej, men man känner så eftersom man förstår jag förstår, jag har
45:47
blivit med dig känner jag ju absolut inte så.
45:51
Och inte med min familj. Nej och inte.
45:53
Jag struntade i och för sig. Jag kan faktiskt.
45:58
Jag tror det är att man har. Flera hundratusen människor som
46:01
trodde på vad du sa i den TV serien om jag ska vara ärlig.
46:04
Men det vore ändå så fantastiskt att få träffa den personen just
46:08
för att wow fick du också vara med den dagen för det var
46:12
fantastiskt. Sen så har de ju en.
46:17
Utomjordiskt brakoll på omgivningen, liksom så att de
46:22
kan. De kan, det finns ju så många
46:24
berättelser om händelser där de är.
46:27
Där det borde finnas väldigt väldigt mycket vittne, men det
46:30
gör det inte för att de kan på något sätt kontrollera det på
46:33
olika sätt och så så att om det finns vittnen speciellt.
46:39
Och just det här att de kan släcka och.
46:43
Tändas, jag menar dom syndes inte först i mörkret innan hon
46:48
tände ljusen. Nånting.
46:51
Är det ju jag har sett flera tillfällen som inte behöver gå
46:54
in på här också, men just det här med att de.
46:58
Syns inte när de är släckta. Och det kanske man inte ser om
47:02
det är mörkt heller ett flygplan om vi inte hade några något som
47:05
blinkar och så så att du kan väldigt lätt.
47:08
De har ju koll. Ja, vad har vi mer då?
47:17
Det som jag upplevde på landet med min dotter som var
47:21
kastobaglet. Det kommer ihåg när jag sa på
47:24
midsommarafton där när jag och mamma såg.
47:27
Dom här ljus. Kloten som tändes ett där och så
47:30
var det liksom ett där som liksom snurrades här och åkte
47:33
och det var blev så här rosa ljus blått ljus.
47:37
Som mamma gick in och lade sig och sov och jag hade ju bara min
47:40
padda som är liksom krossat skärm.
47:42
Det känns så typiskt att det ska vara så också.
47:46
Helgen efter nu åkte du till landet, då låg ju min dotter och
47:50
ammade då Nicolai var ju bebis så de låg inne i ett rum.
47:54
Jag låg vaken i andras sovrummet och då blir det som ett sådant
47:57
här tryck över huset. Så att det som att det skakade
48:01
det var jätte jättekonstigt. Och att det liksom det.
48:06
Det mullrade först så gick jag och kollade om det var men så
48:09
här kylen frysen jag tänkte så här, men jag kände ju i golvet
48:12
på huset, då kommer det ju som den här tonen.
48:15
Jag vet att du och jag pratat om förut.
48:18
Överhus det det är som ett torn, så en ton som jag kan inte
48:22
beskriva det ljudet. Över hela huset.
48:29
Så till slut. Jag vågade absolut inte kolla
48:31
ut. Det känns som att nånting var
48:33
över över stugan. Det känns väldigt tydligt
48:35
faktiskt. Vibrerade.
48:37
Vibrerade det vibrerade och den här tonen och den här känslan
48:41
av. Någon?
48:43
Någon? Närvaro, det var jätteläskigt.
48:46
Jag vågade inte ens titta ut genom gardinen.
48:50
Jag önskar att jag hade vågat gått ut, men det känns som jag
48:52
vet vad det är. Det är nånting.
48:53
Vad vill dom säga och är det här tona för nånting?
48:56
Är det nånting som. Programmera en ljudton ja en
49:02
utdragen ganska högt. Vilken väldigt högt djur, alltså
49:08
mullrigt låg frekvens eller ljus.
49:10
Klar. Och var är du i för byggnad typ
49:15
av byggnad är ni idag med stuga? Skogar pengarna.
49:21
Och efter ett tag då när det blev när den när det slutade du
49:26
höll på länge 20 minuter i alla fall nånting.
49:30
Då vågade jag för att vi har ju fönster som du ser igenom.
49:34
Vi har inga gardiner och det kolsvart ute så jag vågade inte
49:37
förrän jag kände att nu försvann det här och liksom huset stod
49:41
stilla och så springer inte min dotter.
49:42
Då ligger hon och bara stirrar på mig så här hon bara jag låg
49:44
och ammade. Jag vågade inte springa in till
49:46
dig. Jag är livrädd, vad var det där?
49:48
Och det som. Det var ju att tre veckor
49:53
senare, ungefär när hon åker ut själv.
49:55
Jag är inte med då, sa hon då. Då ringde hon mig upplevde
49:58
samma. Då var det där igen.
50:01
Så att hon har upplevt det en gång till.